Ibland kan man ha ”fjällsemester” på hemmaplan.
Som förra lördagen, då vädret var perfekt för en skidtur runt halva Årsunda. Emils pappa och jag stämde träff vid IP på morgonkvisten och han kom skidande i god stil.
Han hade fått låna ett par skidor som vunnit ett och annat, bland annat SM, så dom gick verkligen snabbt på skaren. Jag hade lånat Linneas skidor.
Efter veckans starka blåst hade snön på de största ytorna blivit hårdpolerat isig, så det var inte helt lättåkt. Och ovanligt högljudda skidor på det skarpa underlaget.
Vi drog iväg via Sågbacken och ett fint hygge, tänk att ett hygge kan vara fint, ut på torvmossen. Här var snön kalasfin och det gick otroligt lätt. Redan efter 40 min hamnade vi på utflyktsmålet: torpet vid Lövpussarna. Där fikat smakade utmärkt i solgasset.
Emils pappa tyckte INTE att vi kunde ta samma väg tillbaka och hotade med att vi skulle bestiga ”all summits” i Årsundas bergsmassiv på hemvägen. Men när han såg min chockade min ändrade han rutten till den flackare Lingbosidan.
Så vi for över Lövpusstärnan och krånglade oss förbi Murars utan att behöva ta av oss skidorna. Men när vi kom upp till Lindbergs vid landsvägen blev det att ta av dom i alla fall.
Via Dragskogen och Lingbo tog vi oss norrut med Dinos residens i sikte. Kom slutligen fram till Långängsvägen och där hade någon lagt ut höbalar i solskenet för att vi skulle ha något att sitta på vid fikastund nr 2.
Sen fick vi faktiskt gå en bit på Långängsvägen för att komma vidare. Men det gick bra, det också. En härlig runda kunde läggas till handlingarna.
